vedeja.se

I söndags var vi på Lidl och handlade. Moby gillar att gå själv i affären så det brukar han få göra den stund man orkar springa efter och hämta honom. Denna gång gick han även ut ur affären – snöns nalkande försvinnande har gjort det lite lättare. När vi är på väg ut ser jag att han böjer sig ned och plockar upp något. Jag ser grushögen på marken och förstår att han nu proppat munnen full med småsten. Väl vid bilen ställer jag ifrån mig varuvagnen och tänker plocka ut gruset. Döm om min vämjelse när jag plockar ut ett söndertuggat cigarettfilter. Genom någon oansvarig rökares försorg (och föräldrarnas bristande uppsikt, om ni så vill) har nu minimannen fått sin första cig. En av vårvätan uppblött och tämligen saftig sådan.

Inatt (efter en dag i skolan) insjuknade dotra ånyo. Jag steg upp i ottan och tog bilen över den snötyngda slätten för att hämta upp mina verktyg på jobbet, dvs dator. På reklamen har man på sistone sett fåglar som försöker landa på föremål som inte finns och det är tänkt att man ska föreställa sig elledningar i dess ställe. Kraftbolagen håller tydligen på att avverka beståndet av stolpar för att begrava de av dessa uppburna luftledningarna. Jag har svårt att föreställa mig att jag kommer sakna åsynen av dessa döda, men livsgivande fingrar som stuckit upp ur jorden under hela min livstid, men mitt nostalgiska jag kan inte låta bli att tänka: när Amidala (blivit frisk och) vuxit upp och även högspänning överförs i form av laser eller mikrostrålning kommer hon kunna säga till sina barnbarn: – När jag var liten gick strömmen i kablar som man hade hängt upp på stolpar. Då kommer hennes barnbarn osökt att tänka på nåt annat antikt, nämligen Jesus som också hängdes upp på en stolpe men sedemera togs ned och ersattes av trådlös förbindelse till Fadern.

När man färdas över de vackert ödsliga fälten är det lätt att bli lite religiös. Skänninge – Bjälbo – Appuna – Väderstad, kyrkorna ligger som ett pärlband. Tanken slår mig att de stått högs mor horisonten i hundratals år, eller mer. Sen kom sädestorkar, silos, vindkraftverk och kraftledningsstolpar. Det är ändå litet av en revansch för de ärjade koppartaken att några av dessa monumentala hädelser får vika hädan. De provisoriska träkonstruktioner som uppförts intill landsvägen – som förmodas ska användas vid demonteringen – gör symboliken extra dramatisk med sin galg- eller giljotinliknande uppsyn. Ett slags hederlig avrättning i Herrens namn, ett häxbål om ni så vill.

Amidala har varit sjuk men är nu på väg tillbaka. Igår var hon ute för första gången sen i fredags och tog en tur till frisören.

Det finns liv under snön, ett hopp som gror. Lyckans frö bidar sin tid och längtar efter solens smekning.

Idag fick jag det andra jobberbjudandet på en månad och är det inte ironiskt? Allt slit och så lönen för mödan. Tyvärr fick jag meddela att det kom några veckor för sent. Först vill ‘ingen’ ha mig, sen ‘alla’.

Servern gick ner igår och hamnade i en reboot loop. Jag fick flytta hårddisken till en annan PC och köra chkdsk vilket löste problemet. I alla fall för tillfället…det kanske får bli en ny hårddisk inom kort.

Amidala har sportlov och ska följa med mig till jobbet imorgon. Hon ser fram emot att se svetsrobotar så jag hoppas att hon ska bli nöjd. Det lär vara mer spännande än att se mig sitta och programmera.

När jag i helgen passerade växthusen mitt emot Mantorp Park för andra gången insåg jag att det klassiska “Nu har vi nyskördade tomater” inte längre syntes. Vid närmare granskning kunde man se att stora delar av växthuset hade kollapsat, sannolikt under tyngden av åtskilliga veckors snöfall. En snabb googling ledde mig fram till Trädgården i Mörby AB där detta hemska faktum bekräftas.

Nog för att det är dåliga tider men det är illa när man måste stöldmärka toalettpappret på offentliga toaletter. Men det finns otvivelaktigt de som stjäl allt som bokstavligen inte sitter fast.

Moby har gjort sitt första bus i fabrik. Cornelia och Marius gjorde också sitt. Något reserverad men ändå nöjd avverkade han dryga timmen i tillverkningen.

Snart blir det bröllop, hurra, hurra! Bara snön kunde smälta och vårsolen värma marken.